Byarnas historia

Nedan fljer n虍ra exempel p den initiativkraft och uppfinningsrikedom som gjort ヨstanhol och Lakn舖 k舅da, l蚣gt utanfr kommunens gr舅ser. Lakn舖sparken, kakelugnar och tegel 舐 n虍ra exempel p produkter som tillverkats i byarna.


Lakn舖sparkens historia

Lakn舖spark
"Transportmedlet (sparken) h虱ler sig ocks med en egen Rolls Royce Lakn舖- eller Leksandssparken. Denna lyxvariant har vackra svarvningar p handtagen och br舩tena p medarna avslutas med en spiral. Lakn舖sparken 舐 dessutom frsedd med handbroms!

ナke Jnsson Journalist och frfattare"

Sparkfabriken, som l虍 vid sjsidan i brjan av nuvarande Lakn舖 Strandv臠en, Tillverkade sparkar fr蚣 brjan av 1900-talet fram till 1950-talet.

"Strax fre frsta v舐ldskrigets utbrott gjorde man ett tjugotal om 蚌et. De betingade 12 kronor utan och 15 kronor med broms. トnnu 1914 tillverkade man sparkstttingar helt i tr, sparkar med j舐nmedar hade emellertid framst舁lts fre 1910. Omkring 1930 kostade en spark 25 kronor och under 1950-talet 40 kronor. Till utseendet skiljde de sig fr蚣 mer fabriksm舖sigt framst舁lda sparkar, som tillverkades t.ex. i Orsa. De var vackert snidade och speciellt utm舐kande var de framtill kraftigt uppsv舅gda medarna, vars karakt舐istiska form skall ha inspirerats av fiolhalsen. "

Saxat ur boken
"Lakn舖 by i Leksands socken 1850-1985" av Lakn舖 bycirkel

Kakelugnstillverkning i Lakn舖-ヨstanhol

Kakelugn
"Kakelugnstillverkningen startade p Liss虧ersudden i ヨstanhol p 1870-talet (mjligen tidigare), av Bond Per Andersson. I mitten av 1880-talet vertogs tillverkningen av Per Bolin, som fr蚣 brjan hette Hk Per Persson och som ocks var fr蚣 ヨstanhol. Han var gift med en dotter till Bond Pers bror. P bondg蚌den fanns en tid ytterligare en kakelugnsfabrik, som tillhrde Jonas Malmberg, som s sm蚣ingom flyttade till R舩tvik. Per Bolin hade som medhj舁pare Erik ナkerstrm fr蚣 ナlg蚌den i Lakn舖. N舐 Bolin lade ner verksamheten i ヨstanhol 1899 tog ナkerstrm vid och startade samma 蚌 ett kakelugnsmakeri p Koln舖udden i Lakn舖. H舐 p虍ick verksamheten till 1927, med n虍ra 蚌s uppeh虱l under 1920-talet, fr att sedan ej mer 蚯erupptas."

"Under ヨstanholstiden togs leran till kaklen dels fr蚣 en plats vid Stenbyn ster om byn dels fr蚣 Siljans botten. Den frstn舂nde leran innehll sten och grus, som frst m蚶te skiljas fr蚣 genom uppslamning i vatten. Sedan man flyttat tillverkningen till Koludden, fortsatte man man att ta lera fr蚣 den grunda ヨstanholsvikens botten."
Saxat ur boken
"Lakn舖 by i Leksands socken 1850-1985" av Lakn舖 bycirkel

Tegeltillverkning

Kakelugn
"Enligt Daniel Wiktorins memoarer frekom murtegeltillverkning till husbehov i Lakn舖 redan p 1600-talet. Eftersom fruts舩tningarna var goda: l舂plig lera och bra l臠e med goda mjligheter till sjfarter, brjade man s sm蚣ingom, i brjan av 1800-talet, att 舸en s舁ja en del tegel. Vid mitten av 蚌hundradet frlades tillverkningen till lakn舖bndernas mark p Stumsn舖udden, eftersom h舐 fanns tillg蚣g p b蘚e lera och br舅sle. En del s虱des dock obr舅t.

Tillverkningen blev inte l蚣gvarig i Stumsn舖. I brjan av 1870-talet verfrdes den till byn, n舐mare best舂t till stranden i sydv舖t, d舐 familjen Kolmyr hll till. Kolmyrs, som senare kallade sig Hedlund, fick snart m蚣ga efterfljare. ナr 1900 hll fljande tegelslagare till vid Kolmyrviken: Kolmyr-Hedlund, Lundqvist, Lindblad fr蚣 T舁lberg, Jnsa-Lundblad, Ollas och Bjrklund. Hos den sistn舂nde tippades leran ner i br虧en (=blandaren) fr蚣 en hg sl舅t. Vid Storb蚯shusen i n舐heten av av T舁lbergs brygga fanns fljande: Wigander, Sandberg, L舐fars och Wiktorin (ej Daniel). Men m蚣ga fler har fr蚣 och till sysslat med tegelslageri, t.ex Svedu (Grind), som hll till hemma vid g蚌den, Lassas, som hll till vid nuvarande s虍en samt Westling och Berglind i T舁lberg. トven i Plintsberg frekom tegeltillverkning. Arbetskraften utgjordes mestadels av familjerna sj舁va, 舸en om s舐skilt anst舁lda ocks frekom. N舐 det behvdes extra mycket arbetsfolk turades tegelslagarfamiljerna om att hj舁pa varandra.

Kakelugn 1902 var ett m舐kes蚌. D byggdes den frsta, och enda permanenta v舁vda br舅nugnen, som fr vrigt fortfarande st蚌 kvar. Den rymde 25000 stenar. トgare var Anders Hedlund-Kolmyr (h舁ften), Per Lundqvist (en fj舐dedel) och Anders Lindblad (en fj舐dedel). J舂sides med denna ugn anv舅des 舸en i forts舩tningen de 舁dre s.k. f舁tugnarna eller liknande. De senare rymde c:a. 10000 stenar.

Hur stor den 蚌liga produktionen i byn var, 舐 sv蚌t att s臠a, men det m蚶te ha rrt sig om 100.000-tals stenar under 蚌tiondena omkring sekelskiftet. Som exempel kan n舂nas, att den strsta tegelslagaren, Hedlund-Kolmyr, under tiden 1909 - 1939 gjorde i genomsnitt, 36.000 tegel om 蚌et. Under frsta v舐ldskriget, d efterfr虍an var stor och priserna hga, gjorde han 50.000 - 60.000 om 蚌et. ナr 1953 tillverkade Erik Kolmyr 48.000.

Under slutet av 1930-talet, d Gsta Lundqvist brjade hj舁pa till, var fortfarande fyra tegelslagerier i g蚣g. Sedan minskade s sm蚣ingom antalet, och den siste, som slog tegel, var ovan n舂nde Erik Kolmyr, som upphrde med sin verksamhet 1954. Orsaken till detta l舐 ha varit brist p arbetskraft. N虍on frs舂rad lnsamhet var det inte."

Utdrag fr蚣 boken
"Lakn舖 by i Leksands socken 1850-1985" av Lakn舖 bycirkel